Många faktorer kan påverka utseendet på fladdermusens ljudpuls och hur den uppfattas med vår utrustning.

• Var flyger den?
  Fladdermöss som flyger högt eller långt ifrån träd och andra hinder tenderar att sänka frekvensen på sin ljudpuls och öka intervallen. Kanske en puls vartannat eller vart tredje vingslag.
  Nere bland träd och buskar är hindren fler och den höjer gärna frekvensen och har tätare mellan pulserna.
• Vad gör den?
  Aktiv jakt eller inte? För att fånga en insekt behöver frekvensen ökas och intervallen kortas. I själva fångstögonblicket går intervallen ner till 6 ms och det skapas ett ”fångstsurr”.
• Är den långt borta eller nära?
  Svaga inspelningar är oanvändbara liksom de som blivit överstyrda för att den flugit för nära och skrikit in i mikrofonen. Men bland de överstyrda inspelningarna hittar man ofta fina upptagningar som visar detaljer i spektrogrammen.

Eftersom nästan varje fladdermusart kan låta som en annan så är det viktigt med långa sekvenser av pulser. Då kan man t.ex. ibland hitta en typisk puls som bara kan tillhöra en enda art. Dessutom kan man se rytmen och sammanhanget som ofta är avgörande för artbestämningen. Ekolokaliseringspulserna från en art kan påminna om en viss arts fångstsurr och ibland även likna de sociala ljuden från annan art.
I det första avsnittet finns information om den utrustning som kan behövas för att analysera fladdermusljud: Inspelning och analys.
Sedan följer en översikt över vad man kan förvänta sig av fladdermössen: Hur låter fladdermöss?
Sist en genomgång av vad man kan utläsa ur en inspelning: Att tolka spektrogram.

Observera att denna hjälpreda för ljudanalys inte behandlar sociala ljud.